Introduktion: Matavfall är en global utmaning, köken i hushållen är nyckeln
Globalt har matsvinn blivit en växande utmaning ur sociala, miljömässiga och resursmässiga aspekter. Enligt Förenta nationernas miljöprogram (UNEP) slängs nästan 19 procent av maten globalt, där hushåll står för 60 procent av detta svinn. Enbart under 2022 slängdes över 1,05 miljarder ton mat globalt, motsvarande över 1 miljard måltider som kastades varje dag, medan miljontals fortfarande lider av hunger.
Detta visar att matsvinn inte bara är ett globalt problem utan även ett lokalt, särskilt i flerpersonshushåll. På grund av den stora variationen av inköpta råvaror, liksom komplex efterfrågan och brist på lämpliga förvaringsmetoder, slängs mat ofta eftersom den inte upptäcks i tid eller går ut sin bäst-före-datum.
Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) betonar att minskningen av matsvinn inte bara beror på politik och omställning av leveranskedjor, utan också kräver systematisk hantering av mat i hushållen. Detta gäller särskilt flerpersonshushåll, där korrekt hantering av mat blir avgörande.
Enligt Förenta nationernas miljöprogram är hushållen den främsta källan till matsvinn. Flerspersonshushåll är särskilt utsatta, eftersom skillnader i kostpreferenser och brist på strukturerade förvaringslösningar gör det lätt för mat att glömmas bort eller slängas. Problemet förvärras av att mat ofta köps i stora kvantiteter, vilket leder till att den inte konsumeras innan den går ut förfallodatum.
Matförsörjning i köket blir ofta kaotisk när det inte finns någon tydlig struktur. Utan ett ordnat system för lagring av ingredienser – såsom kategorisering, märkning och utsedda förvaringsplatser – ökar risken för att mat blir oberörd, bortglömd eller slängd. Systematisk förvaring säkerställer att varje typ av mat har en specifik, utsedd plats och gör det lättare för hushåll att använda maten innan den går ut, vilket till slut minskar svinn.
Det första steget i systematisk förvaring i köket är att kategorisera ingredienser och tilldela varje kategori ett eget dedikerat förvaringsområde. Genom att tydligt märka och organisera varje ingrediens plats är det mindre sannolikt att hushåll glömmer bort eller tappar bort mat. Till exempel kan mejeriprodukter förvaras i ett område i kylen, kött i ett annat, medan torra varor som ris och pasta förvaras i skafferiet.
Att märka matvaror med tydliga utgångsdatum hjälper till att säkerställa att mat används i rätt tid. Detta enkla steg kan minska slöseri genom att påminna hushållsmedlemmar om att använda ingredienser innan de går ut. Använd genomskinliga behållare eller märkningsverktyg för att markera inköpsdatum och utgångsdatum, så att alla i hushållet enkelt kan se statusen för ingredienserna.
FIFO-principen (First In, First Out) är en nyckelkomponent i systematisk förvaring i köket. Det innebär att ingredienser som köpts in tidigare används först, vilket säkerställer att äldre mat konsumeras före nyinköpt. Genom att hålla en ordnad inventering och använda mat i den ordning den går ut kan hushåll minimera slöseri.
En studie publicerad i Springer-tidskriften visade att ett välorganiserat, visuellt tillgängligt system för lagring av mat kan direkt minska slöseri orsakat av felaktig lagring. Forskning visar att visuella signaler och lämplig behållarformgivning hjälper till att minska förruttnelse och gör det enklare att hålla koll på vilka ingredienser som måste användas först.
Smarta köksenheter är en annan faktor som bidrar till effektivare hantering av mat. Till exempel kan smarta kylskåp med inventarieföljning informera användare när mat är nära att gå ut sin bäst-före-datum. Sådana tekniker möjliggör en mer proaktiv hantering av mat, så att inget går till spillo.
Länder som Japan och Storbritannien har framgångsrikt minskat hushållens matsvinn genom att införa systematiska lösningar för hantering och lagring av mat. I Japan har till exempel matsvinn per person minskat med cirka 35 % tack vare förbättrade lagringsmetoder och bättre mat hantering på hushållsnivå. Dessa internationella exempel visar att ordnade lagringslösningar kan ha en betydande påverkan på minskning av svinn.
Kaminmetoden för lagring av mat säkerställer att det finns ett definierat "in" och "ut" för mat. Ingredienser organiseras så att äldre varor används före nya. Till exempel, när du köper nya livsmedel, placera dem bakom de äldre, så att dessa används först.
Att genomföra en veckovis inventering kan hjälpa till att förhindra slöseri genom att säkerställa att mat används innan den går ut. Under denna kontroll bör du anteckna vilka ingredienser som tar slut eller som snart går ut sin bäst-före-datum. Du kan sedan planera måltider kring dessa ingredienser för att undvika att kasta bort dem.
Det finns många verktyg tillgängliga som kan förbättra synligheten av mat och hjälpa till med systematisk förvaring. Till exempel kan genomskinliga behållare, staplingsbara lådor och etikettmaskiner göra det lättare att se innehållet i skaffningen eller kylen, vilket minskar risken för att mat glöms bort eller slösas bort.
Studier och praktiska hushållsförsök har visat att införandet av systematiska förvaringsstrategier kan minska matsvinn betydligt. Till exempel hjälpte en gemenskapsinitiativ som främjade ordnad förvaring av mat och inventariemanagering hushåll att minska matsvinn med upp till 70 %. Detta bekräftar att systematisk förvaring är en effektiv strategi för att minska svinn.
Att minska matsvinn börjar i varje enskilt hushåll. Genom att införa systematiska förvaringslösningar i köket kan flerpersonshushåll inte bara spara pengar utan också bidra till en mer hållbar framtid. Systematisk förvaring säkerställer att mat konsumeras innan den går ut, minskar onödigt svinn och gör den bästa möjliga användningen av den inköpta maten.
Nyckeln till att minska matsvinn ligger i effektiv köksorganisation. Med rätt verktyg, strategier och inställning kan hushåll minska svinn avsevärt, spara resurser och bidra till en mer hållbar värld.
EN
