Inledning: Livsmedelsförlor är en global utmaning, kök i hushåll är nyckeln
Globalt har livsmedelsförlor blivit ett växande problem vad gäller sociala, miljömässiga och resursrelaterade frågor. Enligt Förenta Nationernas miljöprogram (UNEP) går cirka 19 % av livsmedlen förlorade globalt, där hushåll står för 60 % av denna förlor. Ensam under år 2022 gick mer än 1,05 miljarder ton livsmedel förlorade, vilket motsvarar mer än en miljard måltider som kastades varje dag, medan miljoner fortfarande lider av svält.
Detta visar att matsvinn inte bara är ett globalt, utan även ett lokalt problem, särskilt i hushåll med flera personer. På grund av stora variationer i inköpta ingredienser, komplex efterfrågan och brist på lämpliga förvaringsmetoder slängs mat ofta eftersom den överlookas eller fördäcknar.
Organisationen för livsmedel och jordbruk inom Förenta nationerna (FAO) och Organisationen för ekonomisk samarbete och utveckling (OECD) betonar att minskning av matsvinn inte bara beror på politiska reformer och omställningar av leverantkedjor, utan också kräver systematisk matförvaltning i hushåll. Detta gäller särskilt hushåll med flera personer, där korrekt hantering av livsmedel är avgörande.
Hushåll är den främsta källa till matsvinn. Enligt UNEP sker 60 % av matsvinn i hushåll, särskilt i hushåll med flera personer. Dessa utmaningar förstärks av skiljaktiga preferenser och bristen på systematiska och organiserade lagringsmetoder.
Hantering av mat är ofta kaotisk, och mat går ofta förlorad eller glöms bort. Utan en tydlig och organiserad metod för hantering av ingredienser, såsom kategorisering, märkning och tilldelning av särskilda områden för varje maträtt, ökar risken för matsvinn avsevärt.
Första steget i systematisk lagring består i att kategorisera ingredienser och tilldela varje kategori en specifik förvaringsplats. När det är tydligt var varje ingrediens ska förvaras är det mindre troligt att livsmedel glöms bort eller går förlorade. Till exempel kan mejeriprodukter förvaras i ett visst område i kylskåpet, kött i ett annat, och torra livsmedel som ris och pasta kan förvaras i skafferiet.
Att märka och etikettera livsmedel med tydliga förfallodatum hjälper till att säkerställa att livsmedel förbrukas i tid. Denna enkla åtgärd kan minska avfallet genom att påminna hushållsmedlemmarna om att använda ingredienserna innan hållbarhetsdatumet passerar. Genom att använda genomskinliga behållare eller etiketteringsverktyg för att markera inköps- och förfallodatum kan hushållsmedlemmarna enkelt se statusen för ingredienserna.
FIFO-principen (First In, First Out) är en viktig del av systematisk lagring i köket. Det innebär att de först inköpta ingredienserna också först förbrukas, så att äldre livsmedel används före de nyare. Genom att sköta ett organiserat lager och använda livsmedel enligt förfallodatum kan hushåll avsevärt minska sitt avfall.
En studie publicerad i tidskriften Springer visade att ett välorganiserat och visuellt tillgängligt livsmedelslagringssystem direkt kan minska avfall orsakat av felaktig förvaring. Undersökningar visar att visuella påminnelser och lämpligt behållarutformning hjälper till att minska förruttnelse och gör det enklare att spåra vilka ingredienser som bör användas först.
Smarta köksapparater är en annan faktor som bidrar till en effektivare hantering av livsmedel. Till exempel kan smarta kylskåp utrustade med lagersensorer varna användaren när livsmedel snart går ut sin bäst-före-datum. Sådana teknologier möjliggör en proaktivare strategi för livsmedelshantering för att säkerställa att inget slösas bort.
Länder som Japan och Storbritannien har framgångsrikt minskat matsvinn i hushåll genom att införa organiserade lösningar för matlagring och hantering. I Japan har till exempel matsvinnet per person minskat med cirka 35 % tack vare förbättrade lagringsmetoder och bättre hantering av mat i hushållen. Dessa internationella exempel visar att organiserade lagringslösningar kan ha en betydande inverkan på minskning av svinn.
„Kaminprincipen“ vid lagring av livsmedel säkerställer att varje ingrediens har en tydligt definierad "inträde" och "utträde". Ingredienserna organiseras så att äldre produkter används först. När till exempel nya livsmedel köps in ska de placeras bakom de äldre produkterna i förrådet eller kylskåpet, så att de äldre livsmedlen används först.
Genomförande av en veckovis inventering kan hjälpa till att förhindra slöseri genom att säkerställa att livsmedel förbrukas innan deras bäst-före-datum går ut. Under denna inventering noteras vilka ingredienser som tar slut eller snart går ut. Därefter kan måltider planeras kring dessa ingredienser för att undvika att de kastas.
Det finns många verktyg som kan förbättra synligheten av livsmedel och hjälpa till med systematisk förvaring. Till exempel kan genomskinliga behållare, staplingsbara lådor och etiketteringsverktyg underlätta att se innehållet i kylskåp eller förråd, vilket minskar risken för att livsmedel glöms bort eller slängs.
Studier och praktiska hushållsexperiment har visat att införandet av systematiska förvaringsstrategier kan avsevärt minska avfallet. Ett exempel är en gemenskapsinitiativ som främjade ordnad förvaring och lagerhantering, vilket hjälpte hushåll att minska matsvinn med upp till 70 %. Dessa resultat bekräftar att systematisk förvaring är en effektiv strategi för att minska svinn.
Minskning av matsvinn börjar i varje hushåll. Genom att införa systematiska förvaringsmetoder i köket kan flerpersonshushåll inte bara spara pengar, utan också bidra till en mer hållbar framtid. Systematisk förvaring säkerställer att livsmedel konsumeras innan deras utgångsdatum, minskar onödig slöseri och ser till att det inköpta maten används optimalt.
Nyckeln till att minska matsvinn ligger i en effektiv organisation av köket. Med rätt verktyg, strategier och inställning kan hushåll kraftigt minska avfallet, spara resurser och bidra till en mer hållbar värld.
EN
